Trots hjälp från kommunen så fick de avveckla ab

Det talas ju en hel del om hur man kan skapa fler jobb i Sverige och då särskilt med tanke på alla nyanlända som behöver integreras och bli en del av samhället. Det har startats många olika typer av projekt och det här är inget nytt fenomen. Redan 2011 så körde man igång med ett kommunalt projekt i nordöstra Göteborg. Under två års tid så satsade man 123 miljoner kronor på att få nyanlända att starta bolag. Man tänkte sig att det här skulle ge nya jobb i stadsdelar som led av hög arbetslöshet såväl som av segregation. Hur gick det? Flera år senare kan vi konstatera att en stor del av projekten har lagts ned och att man har fått avveckla ab då det inte riktigt fungerade som man hade tänkt sig.

Miljonhjälp till trots så var det många som fick avveckla ab

Projektet hade olika områden och man delade upp pengarna på dessa. Näringsliv och kultur fick cirka 48 miljoner kronor. Det startades allt som allt 55 nya bolag, men idag så är bara 31 av dessa kvar. De andra har valt att avveckla ab eller att lämna dem i vilande status. Det handlar inte bara om likvidation utan även om konkurser vilket givetvis inte är så positivt med tanke på att detta innebär skulder som inte har betalats och att andra företag och individer på så vis har skadats av projektet.

Man ser det ändå som ett bra resultat

Susan Runsten som var med och drev projektet uttalade sig i GP om saken och menade att det ändå kan ses som ett bra resultat. Med tanke på att det rör sig om områden där man har svårt med svenskan och inte har samma grund att stå på som andra svenskar som startar bolag så menar hon att det faktiskt är bra att 31 bolag ändå är kvar. Om man ser på genomsnittet i Sverige för nya företag som överlever de tre första åren så rör det sig om cirka 66 %, enligt Runsten, och här blev resultatet 56 % vilket inte är så långt ifrån.

Vad säger de som lagt ner ab?

I samma GP artikel så pratade man med några av de som valde att avveckla ab då det inte fungerade. En av dessa var Bistra Alexandrova från Angered. Hon valde att starta en städfirma som var tänkt att fungera som ett extra jobb vid sidan av hennes vanliga vårdjobb. Hon fick hjälp via ett kommunalt center som var till för företagsrådgivning. Där fick hon tips om hur hon skulle starta aktiebolag och sedan driva det. Från Bistra så kan vi förstå att det rörde sig om allmänna tips och inte personlig hjälp. Det var inte tillräckligt för att hon skulle lyckas med sitt projekt och till slut så bestämde hon sig för att lägga ner det nya företaget.

Sanel Dzenanovic från Gårdsten tog också chansen att dra igång ett aktiebolag med hjälp av kommunens satsning. Han vill erbjuda städning och även hjälp i trädgårdar. Det fungerade dock inte med marknadsföringen och hans försök till kontakt och att sälja in sina tjänster blev fruktlösa. Trots god vilja och hjälp så gick det inte.

Lärdomar av projektet

Utöver de två berättelser nämnda ovan så var det flera företag som gick i konkurs vilket givetvis är mycket allvarligare än att avveckla ab. Man kan fråga sig vilka lärdomar som drogs av miljonsatsningen. Om man ska döma av Bistra och Sanels fall så kan man säga att det verkar har funnits brist på ordentlig vägledning. Kanske underskattade kommunen hur mycket hjälp som faktiskt behövdes med marknadsföring och uppföljning av möjliga kunder. Kanske kunde man ha räddat fler företag med hjälp av bättre rådgivning och stöd från personer från det verkliga näringslivet i Göteborg…